Sökresultat

I en stor artikel i Dagens Nyheter rapporterar tidningens medicinjournalist Anna Bratt om hur hon med hjälp av ett inköpt gentest från USA har fått hjälp att gå ned i vikt. Gentestet ska visa vilken bantningsmetod som är effektivast för henne. Men många forskare är tveksamma, bland dem Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds Universitets Diabetescenter och expert på fetma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ifragasatt-gentest-som-ska-svara-pa-hur-du-ska-banta - 2025-10-25

– Det var helt oväntat att rören i bukspottkörteln är så viktiga för utvecklingen av de celler som senare ska tillverka insulin, de så kallade betacellerna. Tidigare var det ingen som över huvud taget trodde att det var möjligt. Det säger Henrik Semb vid Stamcellscentrum i Lund och Lunds Universitets Diabetescentrum.På sikt hoppas forskarna att de nya forskningsresultaten ska hjälpa dem att förstå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-kunskap-banar-vag-framtida-stamcellsterapi-vid-diabetes - 2025-10-25

När känseln på underbenet bedövas tystnar motsvarande område på hjärnans kroppskarta. Den frigjorda kapaciteten tas över av närliggande områden, till exempel foten. Känseln förbättras eftersom fotens nerver får större plats i hjärnans känselsinne. Alla sinnesintryck registreras i hjärnan och alla kroppsdelar har sin speciella plats på hjärnans kroppskarta. Men kartan är inte fix och färdig när vi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/salva-pa-benet-forbattrar-diabetesfotens-kansel - 2025-10-25

Flera undersökningar har pekat på att olika cancerformer är vanligare vid typ 2 diabetes. Nu bekräftar en stor internationell studie sambandet diabetes-cancer. Särskilt vanligt vid diabetes är cancer i bukspottkörteln och levern. Uppgifter från olika register har analyserats för drygt 125 000 vuxna patienter, bland dem drygt 20 000 svenska, som var inlagda på sjukhus på grund av olika hälsoproblem

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-cancerrisk-typ-2-diabetiker - 2025-10-25

Allt fler undersökningar pekar på ett samband mellan sömnstörningar och typ 2 diabetes. Nu visar holländska forskare en förklaring till sambandet - en enda natt med för lite sömn orsakar insulinresistens hos friska försökspersoner. Många sover för lite. Undersökningar visar att ungefär tio procent av befolkningen konstant får för lite och ungefär en tredjedel har från och till sömnbrist. Frågar ma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-enda-natt-med-somnbrist-ger-insulinresistens - 2025-10-25

År 2007 vände trenden med allt bättre blodsockerkontroll bland barn och ungdomar. Enligt det nationella registret Swediabkids har kontrollen nu blivit sämre två år i rad. Sedan registret startade för tio år sedan har långtidsblodsockret bland barn och ungdomar med typ 1 diabetes stadigt blivit allt bättre fram till 2007. 2008 visade en stigande trend för sockret och 2009 ytterligare en försämring.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/samre-blodsocker-hos-unga-typ-1-diabetiker - 2025-10-25

Dålig munhygien ökar risken för inflammation i tandköttet och munhålan. Inflammationen gör att blodkärlen blir trängre och trånga blodkärl ökar risken för hjärtinfarkt. Undersökningen där munhygien och hjärt- kärlsjukdom kopplas samman är inte den första. Tidigare studier har visat att det finns en länk mellan sjukdomar i munhålan och ateroskleros, ett tillstånd i blodkärlens väggar som gör dem tj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/oborstade-tander-farligt-hjartat - 2025-10-25

Ett vaccin mot hjärtinfarkt och ett antikroppsbaserat läkemedel mot åderförkalkning, som förhoppningsvis kan stoppa plackbildningen i blodkärlen hos patienter med hjärtkärlsjukdom. Det är resultatet av den forskning som professor Jan Nilsson, vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet genomfört.– När det gäller det antikroppsbaserade läkemedlet mot åderförkalkning är laboratoriestudierna klara.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/snart-finns-vaccin-mot-hjartinfarkt - 2025-10-25

Bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för hur vår kropp tar den mat vi äter. I förlängningen har detta betydelse för om vi riskerar att drabbas av exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra sjukdomar som tillsammans kallas för det metabola syndromet. Forskare vid Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet har sett att bland annat vissa kornprodukter kan ha en positiv effekt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/minskar-korn-risken-metabola-syndromet - 2025-10-25

Fint pris till Olle Melander, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter och läkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Han lönas med det prestigefyllda Peter Sleight Award 2010. Priset, som delas ut av European Society of Hypertension består förutom äran också av 10 000 euro.- Det är naturligtvis mycket hedrande att få uppskattning för vad man gör och att det anses driva vården av hjärt-kär

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prestigefyllt-pris-hjart-karlforskning - 2025-10-25

I regleringen av blodets sockernivå deltar olika sam- och motverkande hormoner i en komplex växelverkan. Tillsammans upprätthåller de en stabil sockernivå. Kartläggningen av det hormonella samspelet, som forskare på Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) nu utfört, syftar till att förstå varför det blir obalans och att öka förståelsen för hur diabetes uppstår. Huvudrollsinnehavarna i blodets soc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/komplex-hormonell-balansakt-bakom-stabilt-socker - 2025-10-25

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny teknik för att förhindra att tumörer uppstår vid stamcellstransplantation. – När man tar fram exempelvis nervceller för transplantation så får man alltid med en liten kontamination av omogna stamceller, berättar Johan Jakobsson, forskargruppsledare på Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap.Dessa omogna stamceller kan ge upphov till tu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hinder-stamcellsterapi-undanrojda - 2025-10-25

En mycket stor studie visar nu att både för mycket och för lite sömn inte är bra, och att det i synnerhet inte är bra för personer med typ 2 diabetes. Anledningen – det ökar kraftigt risken att dö. Resultatet av studien är publicerad i den ansedda tidskriften Diabetologia. Uppgifterna som forskarna använt för sina beräkningar kommer från den amerikanska studien US National Interview Survey. Den om

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-mycket-sover-du-manga-timmar-eller-fa - 2025-10-25

Pressmeddelande från Uppsala Universitet. Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar och dess följder har stor inverkan på patienternas livskvalitet. Nu kraftsamlar Uppsala universitet inom diabetesforskning genom att inrätta ett mångvetenskapligt centrum med fokus på att förebygga och behandla diabetes – Uppsala diabetescentrum (UDC) Diabetes ökar över hela världen och år 2040 beräknas antalet sju

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kraftsamling-inom-diabetesforskning - 2025-10-25

Äter du mycket kyckling, pasta, ost, dressing och oljor? Eller hör du till gruppen som konsumerar mycket yoghurt med flingor men avhåller dig från kaffe och kött? Forskare vid Lunds universitet som studerat olika matmönster har kommit fram till att vissa konsumtionsmönster är mer hälsosamma än andra. Resultatet verkar kanske inte så sensationellt eftersom det framkom att det vi vanligtvis kallar h

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vilket-matmonster-har-du - 2025-10-25

Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet. Detta problem får alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna. Sambandet mellan fetma och rubbad kalkomsättning och D-vitaminbrist har uppmärksammats i tidigare studier, men i den nya studien framkommer dess betydelse för första gången mycket tydligt.Samma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tydligt-samband-fetma-och-d-vitaminbrist - 2025-10-25

Tänk dig ett urinprov som kan skvallra för oss om skador i kroppens organ, framför allt hjärta, blodkärl och njurar hos patienter med typ 1-diabetes. Forskare i Lund studerar ett sådant protein i urinen – Immunoglobulin M.Hjärt-kärlsjukdomar utgör den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Hos personer med typ 1-diabetes är det ännu vanligare. Diabetes orsakar en hel del skador och förändringar i k

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/urinprov-kan-forutspa-komplikationer-vid-diabetes - 2025-10-25

Obduktioner av avlidna typ 1 diabetiker som nyligen hade insjuknat visar att deras insulinceller gör kraftigt motstånd mot sjukdomsprocessen. Försvaret består av en tiofaldig ökning av den takt insulincellerna delar sig på. Det är omstritt om mänskliga insulinproducerande betaceller överhuvud delar sig i någon större utsträckning efter första levnadsåret. Enda undantaget är under graviditeten då k

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-blotta-i-det-autoimmuna-diabetesangreppet - 2025-10-25

För första gången har den exakta mekanismen beskrivits för hur en vanlig genetisk variant leder till en blodfettsrubbning vilken i sin tur avsevärt ökar risken för hjärtsjukdom. De 30 procent i befolkningen som har dubbla anlag av riskvarianten har 40 procents ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med dem som inte har varianten. Fyndet publiceras i tidskriften Nature. - Genvarianten ligger mellan gen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanismen-bakom-vanlig-hjartinfarktgen-beskriven-forskningsgenombrott-i-nature - 2025-10-25

TEDDY- studien har sedan 2004, med hjälp av navelsträngsblod, identifierat skånska barn som har en ökad ärftlig risk att få diabetes. Nu fortsätter studien med uppföljning av 2 500 av dessa barn tills de blir 15 år. Forskarna hoppas att TEDDY-studien ska ge svar på varför barn får diabetes. Typ 1 diabetes drabbar nästan 1,5 procent av alla barn som föds i Sverige. Det betyder att över 800 barn och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skanska-barn-med-diabetesrisk-ska-foljas-i-15-ar - 2025-10-25